kapital relaterad till den högre köpeskillingen mer än uppväger minskningen av eget kapital relaterad till begränsningarna i EITF 88-16 vad gäller uppvärderingen till verkligt värde.
c) Derivat och hedging
Med implementeringen av IAS 39 under 2005 har alla större skillnader mellan IFRS och US GAAP undanröjts i alla delar som är relevanta för Alfa Laval. Alfa Laval har också implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Enligt tidigare svensk redovisningssed redovisades orealiserade vinster och förluster på valutakontrakt och andra derivativa kontrakt för att hedga kända och förväntade transaktioner först när de förföll tillsammans med de underliggande transaktionerna eller förväntade framtida kassaflödena.
I januari 2001 trädde ”Financial Accounting Standards” 133, “Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities” (FAS 133) med tillägg av FAS 137 och FAS 138, ikraft för koncernen. FAS 133 etablerade en ny modell för redovisning av derivat och säkringsaktiviteter och ersatte flera tidigare rekommendationer. Vid den initiala tillämpningen skall alla derivat redovisas i balansräkningen som antingen tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde. Dessutom skall alla säkringsförhållanden omvärderas och dokumenteras enligt reglerna i FAS 133.
Enligt FAS 133 beror redovisningen av förändringar i verkligt värde (det vill säga vinster och förluster) på ett derivativt finansiellt instrument på om det har öronmärkts och kvalificerar sig som en del av ett säkringsarrangemang och vidare på typen av säkringsarrangemang. Förändringar i verkligt värde på derivat som inte kvalificerar sig som hedgar redovisas över resultaträkningen.
Som ett resultat av tillämpningen av FAS 133, redovisar koncernen alla derivativa finansiella instrument, såsom ränteswapar och valutaterminer till verkligt värde i koncernredovisningen oberoende av ändamålet eller syftet med att inneha instrumentet. Vinster och förluster som redovisats för derivativa finansiella instrument efter implementeringen av FAS 133, redovisas i finansiella intäkter eller kostnader enligt US GAAP.
Koncernen har lån i olika valutor som enligt svensk redovisningssed anses utgöra en säkring av nettoinvesteringen i vissa utländska dotterbolag. Följaktligen har förändringen av värdet på lånen beroende på valutakursförändringar redovisats direkt mot eget kapital som en justering av omräkningsdifferensen mot den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. Vid tillämpningen av FAS 133 för US GAAP ändamål under 2001, måste lånen som används för att hedga nettoinvesteringen i utländska dotterbolag uppfylla strikta krav när det gäller dokumentation och ändamålsenlighet för att redovisas som en del av omräkningsdifferensen. Eftersom dylika krav inte kunde uppfyllas, redovisades förändringen av värdet på lånen beroende på valutakursförändringar i resultaträkningen för US GAAP ändamål fram till och med 2004. Med implementationen av IAS 39 under 2005 är dokumentationskraven likvärdiga.
Resultatsiffrorna för 2005 gällande derivat avsåg bara vändning av fjolårsbalanser.
d) Verktygskostnader
Koncernen kostnadsför som regel ersättningsverktyg. Enligt US GAAP, skall större verktygskostnader aktiveras och skrivas av linjärt över deras bedömda ekonomiska livslängd om 3 år.
e) Kapitaliserade programvaror
Enligt tidigare svensk redovisningssed kostnadsfördes utgiften för att utveckla programvaror för internt bruk löpande. ”The Accounting Standards Executive Committee” har gett ut ”Statement of Position (”SOP”) 98-1, Accounting for the Costs of Computer Software Developed or Obtained for Internal Use”. För US GAAP ändamål har koncernen tillämpat SOP 98-1 från och med den 1 januari 1995 och har därvid aktiverat direkta utvecklingskostnader för programvaror för internt bruk. Avskrivning av dessa tillgångar sker linjärt över deras bedömda ekonomiska livslängd om 3 år.
f) Minoritetsintressen
I US GAAP redovisas inte minoritetsintressen som en del av eget kapital. Detta innebär att en motsvarande justering görs för att nå eget kapital enligt US GAAP.
g) Försäljning med återförhyrning (Sale and lease back)
I december 2005 avyttrades fastigheten i Richmond i USA för MSEK 95,6 med en realiserad vinst om MSEK 3,3. Försäljningen var en försäljning med återförhyrning med en 10 årig hyresperiod med en uppsägningmöjlighet efter 7 år. US GAAP tillåter inte redovisning av en försäljning av en fastighet om säljaren sitter kvar med några framtida åtaganden. Att stanna kvar som hyresgäst är ett sådant åtagande. I sådana fall måste den realiserade vinsten periodiseras över resterande hyresperiod.
h) Förmånsbestämda utfästelser
IFRS regelverk IAS 19 Ersättningar till anställda och US GAAPs regelverk FAS 87 “Employers’ Accounting for Pensions”, FAS 106 “Employers’ Accounting for Postretirement Benefits Other than Pensions” och FAS 158 “Employers’ Accounting for Defined Benefits Pension and Other Postretirement Plans” är likadana i många avseenden, men Alfa Laval påverkas av följande skillnader.
Fram till och med 2005 fanns följande skillnad. Om den ackumulerade förmånsutfästelsen översteg summan av det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna och icke beaktade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år skall en minsta tilläggsskuld redovisas enligt US GAAP. Detta belopp motsvarade de icke beaktade aktuariella förlusterna. IAS 19 har ingen motsvarande regel. Den minsta tilläggsskulden redovisades som en justering netto efter skatt av totalt resultat enligt FAS 130. Justeringen har gjorts för första gången under 2005 och tidigare år har omräknats motsvarande. FAS 158 utgavs i september 2006 och kräver att finansieringen av förmånsbestämda planer redovisas i balansräkningen. Detta innebär att de icke beaktade aktuariella förlusterna måste redovisas mot eget kapital enligt US GAAP. Det blir ingen skillnad i resultaträkningen.
Avstämningsposterna mot US GAAP kan sammanfattas enligt följande:
Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Säkringsredovisning av nettotillgångar i utländska dotterbolag enligt svensk GAAP som inte      
kvalificerar till säkringsredovisning enligt FAS 133 - - -19,1
Förändring av marknadsvärdet på valutaterminer som inte redovisats enligt svensk GAAP - -154,6 56,5
       
Totalt - -154,6 37,4
i) Övrigt
Enligt tidigare svensk redovisningssed redovisas vissa fastigheter till uppskrivna belopp. Uppskrivningsbeloppen skrivs av över tillgångens bedömda ekonomiska livslängd. Uppskrivning av tillgångar är inte tillåtet enligt US GAAP. Vid förvärvet den 24 augusti 2000, justerades tillgångarna till deras verkliga värde, vilket eliminerade effekten av tidigare upp-skrivningar. För US GAAP ändamål har anläggningstillgångar som skrivits upp efter förvärvet omvärderats till historiska anskaffningsvärden baserat på förvärvs-justeringarna, netto efter motsvarande justeringar för ackumulerade avskrivningar. Justeringar av årets avskrivnings-kostnad har också gjorts.
Enligt tidigare svensk redovisningssed kapitaliseras forsknings- och utvecklings-kostnader som finansieras av NUTEK som en immateriell tillgång. Enligt US GAAP kostnadsförs forsknings- och utvecklings-kostnader löpande.
Enligt tidigare svensk redovisningssed behövde inte finansieringskostnader i samband med långfristiga anläggnings-kontrakt aktiveras. Enligt US GAAP måste finansieringskostnaden vid långfristiga anläggningskontrakt kapitaliseras och ingå i anskaffningsvärdet för tillgången.
Enligt IFRS klassificeras kortfristiga lån som fortlöpande omsätts som långfristiga. För US GAAP ändamål klassificeras de som kortfristiga.
Enligt IFRS är klyvningsmetoden en acceptabel konsolideringsmetod för samriskföretag. Enligt US GAAP måste samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Denna redovisningsskillnad resulterar inte i någon justering av eget kapital eller årets vinst. Resultatet av att använda klyvningsmetoden har ingen materiell påverkan på någon enskild rad i resultaträkningen eller balansräkningen.
Per den 31 december 2006 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 78,3 (104,2). Dessa visas som diskonterade växlar i noten om ansvarsförbindelser. Enligt US GAAP förhindrar regressrätten att transaktionen redovisas som en försäljning. Följaktligen, skall fordringarna vara kvar i balansräkningen och den mottagna betalningen redovisas som ett lån. Förlusten vid försäljningen var inte materiell och denna transaktion har inte någon materiell påverkan på det egna kapitalet enligt US GAAP.
Under 2000 utgav Alfa Laval AB optioner till företagsledningen att köpa aktier i Alfa Laval AB. Företagsledningen betalade marknadsvärdet kontant för optionerna baserat på en marknadsvärdering enligt Black-Scholes modell för prissättning av optioner. Koncernen har valt att använda marknadsvärdemetoden enligt ”Statement of Financial Accounting Standards” nummer 123 “Accounting for Stock-Based Compensation” (“FAS 123”), vilken kräver att det verkliga värdet på utfästelser om aktierelaterade ersättningar skall redovisas under giltighetsperioden på utfästelserna. Enligt villkoren i optionsavtalen, skulle företagsledningen betala det marknadsvärde som fastställdes för optionerna och i konsekvens därmed blev det ingen förmånskostnad avseende optionerna enligt varken svensk redovisningssed eller US GAAP.
I augusti 2001 gav ”Financial Accounting Standards Board” i USA ut FAS 144 ”Accounting for the Impairment or Disposal of Long Lived Assets”. Denna rekommendation ersätter FAS 121 och delar av ”Accounting Principles Board Opinion 30” gällande redovisning av nedskrivning eller avyttring av anläggningstillgångar. Rekommendationen kräver att anläggningstillgångar som skall avyttras skall värderas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för avyttringskostnader och ger ny vägledning avseende presentationen av tillgångar som skall avyttras. Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar fastigheter. Alfa Laval har beslutat att sälja fastigheter i Belgien, Brasilien, Finland och Frankrike. Med undantag av fastigheten i Tuusula i Finland använder Alfa Laval emellertid alla dessa fastigheter i sin verksamhet. Ett aktivt försäljningsarbete bedrivs avseende den finska fastigheten och den förväntas kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att endast denna fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning.
En redovisning enligt FAS 144 innebär ingen skillnad mot IFRS. Däremot kräver US GAAP en redovisning av de tillgångar som skall säljas enligt nedan:
j) Uppskjutna skatter
Från och med den 1 januari 2000 tillämpar koncernen IAS 12 med inriktningen att uppfylla kraven enligt såväl IAS som US GAAP. Följaktligen har koncernen till-lämpat balansräkningsmetoden och har redovisat uppskjutna skatter enligt både IAS 12 och FAS 109.
Kassaflödesinformation
Definitionerna av kassaflöde skiljer mellan IFRS och US GAAP. Kassaflöde enligt
Tillgångar som skall säljas:            
Koncernen, MSEK   2006     2005  
  Bokfört värde   Marknadsvärde Bokfört värde   Marknadsvärde
Fastigheter för avyttring 25,5   151,8 36,4   123,7
Komponenterna i resultatet före skatt enligt US GAAP är:      
Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Svensk 982,7 223,6 593,3
Utländsk 1 352,6 681,0 653,7
Totalt 2 335,3 904,6 1 247,0
Skattekostnaden enligt US GAAP är sammansatt av följande:      
Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Aktuell      
Svensk -227,8 -69,3 -82,4
Utländsk -637,4 -305,4 -335,0
Uppskjuten      
Svensk -45,8 41,2 -84,1
Utländsk 256,5 195,2 75,5
Totalt -654,5 -138,3 -426,0

SID 98


kapital relaterad till den högre köpeskillingen mer än uppväger minskningen av eget kapital relaterad till begränsningarna i EITF 88-16 vad gäller uppvärderingen till verkligt värde.
 
c) Derivat och hedging
Med implementeringen av IAS 39 under 2005 har alla större skillnader mellan IFRS och US GAAP undanröjts i alla delar som är relevanta för Alfa Laval. Alfa Laval har också implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Enligt tidigare svensk redovisningssed redovisades orealiserade vinster och förluster på valutakontrakt och andra derivativa kontrakt för att hedga kända och förväntade transaktioner först när de förföll tillsammans med de underliggande transaktionerna eller förväntade framtida kassaflödena.
I januari 2001 trädde ”Financial Accounting Standards” 133, “Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities” (FAS 133) med tillägg av FAS 137 och FAS 138, ikraft för koncernen. FAS 133 etablerade en ny modell för redovisning av derivat och säkringsaktiviteter och ersatte flera tidigare rekommendationer. Vid den initiala tillämpningen skall alla derivat redovisas i balansräkningen som antingen tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde. Dessutom skall alla säkringsförhållanden omvärderas och dokumenteras enligt reglerna i FAS 133.
Enligt FAS 133 beror redovisningen av förändringar i verkligt värde (det vill säga vinster och förluster) på ett derivativt finansiellt instrument på om det har öronmärkts och kvalificerar sig som en del av ett säkringsarrangemang och vidare på typen av säkringsarrangemang. Förändringar i verkligt värde på derivat som inte kvalificerar sig som hedgar redovisas över resultaträkningen.
 
Som ett resultat av tillämpningen av FAS 133, redovisar koncernen alla derivativa finansiella instrument, såsom ränteswapar och valutaterminer till verkligt värde i koncernredovisningen oberoende av ändamålet eller syftet med att inneha instrumentet. Vinster och förluster som redovisats för derivativa finansiella instrument efter implementeringen av FAS 133, redovisas i finansiella intäkter eller kostnader enligt US GAAP.
Koncernen har lån i olika valutor som enligt svensk redovisningssed anses utgöra en säkring av nettoinvesteringen i vissa utländska dotterbolag. Följaktligen har förändringen av värdet på lånen beroende på valutakursförändringar redovisats direkt mot eget kapital som en justering av omräkningsdifferensen mot den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. Vid tillämpningen av FAS 133 för US GAAP ändamål under 2001, måste lånen som används för att hedga nettoinvesteringen i utländska dotterbolag uppfylla strikta krav när det gäller dokumentation och ändamålsenlighet för att redovisas som en del av omräkningsdifferensen. Eftersom dylika krav inte kunde uppfyllas, redovisades förändringen av värdet på lånen beroende på valutakursförändringar i resultaträkningen för US GAAP ändamål fram till och med 2004. Med implementationen av IAS 39 under 2005 är dokumentationskraven likvärdiga.
Resultatsiffrorna för 2005 gällande derivat avsåg bara vändning av fjolårsbalanser.
 
d) Verktygskostnader
Koncernen kostnadsför som regel ersättningsverktyg. Enligt US GAAP, skall större verktygskostnader aktiveras och skrivas av linjärt över deras bedömda ekonomiska livslängd om 3 år.
 
e) Kapitaliserade programvaror
Enligt tidigare svensk redovisningssed kostnadsfördes utgiften för att utveckla programvaror för internt bruk löpande. ”The Accounting Standards Executive Committee” har gett ut ”Statement of Position (”SOP”) 98-1, Accounting for the Costs of Computer Software Developed or Obtained for Internal Use”. För US GAAP ändamål har koncernen tillämpat SOP 98-1 från och med den 1 januari 1995 och har därvid aktiverat direkta utvecklingskostnader för programvaror för internt bruk. Avskrivning av dessa tillgångar sker linjärt över deras bedömda ekonomiska livslängd om 3 år.
 
f) Minoritetsintressen
I US GAAP redovisas inte minoritetsintressen som en del av eget kapital. Detta innebär att en motsvarande justering görs för att nå eget kapital enligt US GAAP.
 
g) Försäljning med återförhyrning (Sale and lease back)
I december 2005 avyttrades fastigheten i Richmond i USA för MSEK 95,6 med en realiserad vinst om MSEK 3,3. Försäljningen var en försäljning med återförhyrning med en 10 årig hyresperiod med en uppsägningmöjlighet efter 7 år. US GAAP tillåter inte redovisning av en försäljning av en fastighet om säljaren sitter kvar med några framtida åtaganden. Att stanna kvar som hyresgäst är ett sådant åtagande. I sådana fall måste den realiserade vinsten periodiseras över resterande hyresperiod.
 
h) Förmånsbestämda utfästelser
IFRS regelverk IAS 19 Ersättningar till anställda och US GAAPs regelverk FAS 87 “Employers’ Accounting for Pensions”, FAS 106 “Employers’ Accounting for Postretirement Benefits Other than Pensions” och FAS 158 “Employers’ Accounting for Defined Benefits Pension and Other Postretirement Plans” är likadana i många avseenden, men Alfa Laval påverkas av följande skillnader.
Fram till och med 2005 fanns följande skillnad. Om den ackumulerade förmånsutfästelsen översteg summan av det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna och icke beaktade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år skall en minsta tilläggsskuld redovisas enligt US GAAP. Detta belopp motsvarade de icke beaktade aktuariella förlusterna. IAS 19 har ingen motsvarande regel. Den minsta tilläggsskulden redovisades som en justering netto efter skatt av totalt resultat enligt FAS 130. Justeringen har gjorts för första gången under 2005 och tidigare år har omräknats motsvarande. FAS 158 utgavs i september 2006 och kräver att finansieringen av förmånsbestämda planer redovisas i balansräkningen. Detta innebär att de icke beaktade aktuariella förlusterna måste redovisas mot eget kapital enligt US GAAP. Det blir ingen skillnad i resultaträkningen.
 
Avstämningsposterna mot US GAAP kan sammanfattas enligt följande:
 

Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Säkringsredovisning av nettotillgångar i utländska dotterbolag enligt svensk GAAP som inte      
kvalificerar till säkringsredovisning enligt FAS 133 - - -19,1
Förändring av marknadsvärdet på valutaterminer som inte redovisats enligt svensk GAAP - -154,6 56,5
       
Totalt - -154,6 37,4
 
i) Övrigt
Enligt tidigare svensk redovisningssed redovisas vissa fastigheter till uppskrivna belopp. Uppskrivningsbeloppen skrivs av över tillgångens bedömda ekonomiska livslängd. Uppskrivning av tillgångar är inte tillåtet enligt US GAAP. Vid förvärvet den 24 augusti 2000, justerades tillgångarna till deras verkliga värde, vilket eliminerade effekten av tidigare upp-skrivningar. För US GAAP ändamål har anläggningstillgångar som skrivits upp efter förvärvet omvärderats till historiska anskaffningsvärden baserat på förvärvs-justeringarna, netto efter motsvarande justeringar för ackumulerade avskrivningar. Justeringar av årets avskrivnings-kostnad har också gjorts.
Enligt tidigare svensk redovisningssed kapitaliseras forsknings- och utvecklings-kostnader som finansieras av NUTEK som en immateriell tillgång. Enligt US GAAP kostnadsförs forsknings- och utvecklings-kostnader löpande.
Enligt tidigare svensk redovisningssed behövde inte finansieringskostnader i samband med långfristiga anläggnings-kontrakt aktiveras. Enligt US GAAP måste finansieringskostnaden vid långfristiga anläggningskontrakt kapitaliseras och ingå i anskaffningsvärdet för tillgången.
Enligt IFRS klassificeras kortfristiga lån som fortlöpande omsätts som långfristiga. För US GAAP ändamål klassificeras de som kortfristiga.
 
Enligt IFRS är klyvningsmetoden en acceptabel konsolideringsmetod för samriskföretag. Enligt US GAAP måste samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Denna redovisningsskillnad resulterar inte i någon justering av eget kapital eller årets vinst. Resultatet av att använda klyvningsmetoden har ingen materiell påverkan på någon enskild rad i resultaträkningen eller balansräkningen.
Per den 31 december 2006 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 78,3 (104,2). Dessa visas som diskonterade växlar i noten om ansvarsförbindelser. Enligt US GAAP förhindrar regressrätten att transaktionen redovisas som en försäljning. Följaktligen, skall fordringarna vara kvar i balansräkningen och den mottagna betalningen redovisas som ett lån. Förlusten vid försäljningen var inte materiell och denna transaktion har inte någon materiell påverkan på det egna kapitalet enligt US GAAP.
Under 2000 utgav Alfa Laval AB optioner till företagsledningen att köpa aktier i Alfa Laval AB. Företagsledningen betalade marknadsvärdet kontant för optionerna baserat på en marknadsvärdering enligt Black-Scholes modell för prissättning av optioner. Koncernen har valt att använda marknadsvärdemetoden enligt ”Statement of Financial Accounting Standards” nummer 123 “Accounting for Stock-Based Compensation” (“FAS 123”), vilken kräver att det verkliga värdet på utfästelser om aktierelaterade ersättningar skall redovisas under giltighetsperioden på utfästelserna. Enligt villkoren i optionsavtalen, skulle företagsledningen betala det marknadsvärde som fastställdes för optionerna och i konsekvens därmed blev det ingen förmånskostnad avseende optionerna enligt varken svensk redovisningssed eller US GAAP.

Page 99

 
I augusti 2001 gav ”Financial Accounting Standards Board” i USA ut FAS 144 ”Accounting for the Impairment or Disposal of Long Lived Assets”. Denna rekommendation ersätter FAS 121 och delar av ”Accounting Principles Board Opinion 30” gällande redovisning av nedskrivning eller avyttring av anläggningstillgångar. Rekommendationen kräver att anläggningstillgångar som skall avyttras skall värderas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för avyttringskostnader och ger ny vägledning avseende presentationen av tillgångar som skall avyttras. Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar fastigheter. Alfa Laval har beslutat att sälja fastigheter i Belgien, Brasilien, Finland och Frankrike. Med undantag av fastigheten i Tuusula i Finland använder Alfa Laval emellertid alla dessa fastigheter i sin verksamhet. Ett aktivt försäljningsarbete bedrivs avseende den finska fastigheten och den förväntas kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att endast denna fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning.
En redovisning enligt FAS 144 innebär ingen skillnad mot IFRS. Däremot kräver US GAAP en redovisning av de tillgångar som skall säljas enligt nedan:
 
j) Uppskjutna skatter
Från och med den 1 januari 2000 tillämpar koncernen IAS 12 med inriktningen att uppfylla kraven enligt såväl IAS som US GAAP. Följaktligen har koncernen till-lämpat balansräkningsmetoden och har redovisat uppskjutna skatter enligt både IAS 12 och FAS 109.
 
Kassaflödesinformation
Definitionerna av kassaflöde skiljer mellan IFRS och US GAAP. Kassaflöde enligt
 

Tillgångar som skall säljas:            
Koncernen, MSEK   2006     2005  
  Bokfört värde   Marknadsvärde Bokfört värde   Marknadsvärde
Fastigheter för avyttring 25,5   151,8 36,4   123,7
 

Komponenterna i resultatet före skatt enligt US GAAP är:      
Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Svensk 982,7 223,6 593,3
Utländsk 1 352,6 681,0 653,7
Totalt 2 335,3 904,6 1 247,0
 

Skattekostnaden enligt US GAAP är sammansatt av följande:      
Koncernen, MSEK 2006 2005 2004
Aktuell      
Svensk -227,8 -69,3 -82,4
Utländsk -637,4 -305,4 -335,0
Uppskjuten      
Svensk -45,8 41,2 -84,1
Utländsk 256,5 195,2 75,5
Totalt -654,5 -138,3 -426,0