Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
I miljoner 2006 2005 2004
  Original-   Original-   Original-  
Utflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
EUR -117,8 -1 064,9 -281,2 -2 647,6 -159,3 -1 431,9
USD -593,0 -4 072,3 -281,7 -2 235,1 -285,6 -1 884,4
DKK -684,5 -829,9 -609,0 -768,8 -817,1 -988,1
CAD -7,0 -41,2 -28,5 -194,6 -17,0 -92,6
NOK -39,6 -43,4 -42,8 -50,3 -136,2 -148,5
GBP - - - - -16,4 -207,7
Övriga   -70,4   -105,0   -109,8
Totalt   -6 122,1   -6 001,4   -4 863,0
I miljoner   Original-   Original-   Original-  
Inflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
SEK 5 444,0 5 444,0 5 485,4 5 485,4 4 984,6 4 984,6
JPY 14 310,9 827,5 4 108,9 277,8 1 499,0 95,4
SGD 17,9 80,1 10,8 51,7 - -
GBP 1,8 24,5 - - - -
Övriga   2,5   7,4   -
Totalt   6 378,6   5 822,3   5 080,0
omräkningsexponering
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan balansräkningen omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av förändringen i det egna kapitalet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst.
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Ränterisker
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att räntesäkra 44 (68) (26) procent av lånet, med en löptid om 23 månader. Detta innebär att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntekostnad öka med i storleksordningen MSEK 7 (12) (9).
Marknadsrisk
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. För obligationslånet fanns en marknadsrisk. För alla övriga finansiella instrument, består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Alfa Laval har gjort en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006. I avvaktan på detta togs ett övergångslån om MUSD 100 från HSBC den 1 mars 2006 i samband med erläggandet av köpeskillingen för Tranter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.
Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2011 med ytterligare ett års option till april 2012.
Kassaflödesrisk
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk.
Refinansieringsrisk
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
Alfa Laval har gjort en riktad låneemission i USA om MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.
Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2011 med ytterligare ett års option till april 2012.
Motpartsrisker
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och
koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte full-gör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade.

SID 70


Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
 

I miljoner 2006 2005 2004
  Original-   Original-   Original-  
Utflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
EUR -117,8 -1 064,9 -281,2 -2 647,6 -159,3 -1 431,9
USD -593,0 -4 072,3 -281,7 -2 235,1 -285,6 -1 884,4
DKK -684,5 -829,9 -609,0 -768,8 -817,1 -988,1
CAD -7,0 -41,2 -28,5 -194,6 -17,0 -92,6
NOK -39,6 -43,4 -42,8 -50,3 -136,2 -148,5
GBP - - - - -16,4 -207,7
Övriga   -70,4   -105,0   -109,8
Totalt   -6 122,1   -6 001,4   -4 863,0
 

I miljoner   Original-   Original-   Original-  
Inflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
SEK 5 444,0 5 444,0 5 485,4 5 485,4 4 984,6 4 984,6
JPY 14 310,9 827,5 4 108,9 277,8 1 499,0 95,4
SGD 17,9 80,1 10,8 51,7 - -
GBP 1,8 24,5 - - - -
Övriga   2,5   7,4   -
Totalt   6 378,6   5 822,3   5 080,0
 
omräkningsexponering
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan balansräkningen omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av förändringen i det egna kapitalet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst.
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
 
Ränterisker
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att räntesäkra 44 (68) (26) procent av lånet, med en löptid om 23 månader. Detta innebär att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
 
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntekostnad öka med i storleksordningen MSEK 7 (12) (9).
 
Marknadsrisk
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. För obligationslånet fanns en marknadsrisk. För alla övriga finansiella instrument, består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
 
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Alfa Laval har gjort en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006. I avvaktan på detta togs ett övergångslån om MUSD 100 från HSBC den 1 mars 2006 i samband med erläggandet av köpeskillingen för Tranter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.
Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2011 med ytterligare ett års option till april 2012.
 
Kassaflödesrisk
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk.
 
Refinansieringsrisk
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
Alfa Laval har gjort en riktad låneemission i USA om MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.
Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2011 med ytterligare ett års option till april 2012.
 
Motpartsrisker
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och
 
koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte full-gör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade.