rättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar, med avdrag för omstruktureringsreserver, redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med oändliga ekonomiska livslängder skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Jämförelsestörande poster
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I resultaträkningen redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 6. En redovisning tillsammans med övriga poster i resultaträkningen utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Den huvudsakliga skillnaden mot tidigare redovisning (1999 och tidigare) har varit redovisningen av förmånsbaserade pensionsförmåner. Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till marknadsvärde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
+ Nuvärdet av förmånsbestämda utfästel-
ser per 31 december + ej beaktade aktuariella vinster
- ej beaktade aktuariella förluster
- ej beaktade kostnader avseende tjänst-
  göring under tidigare år
- verkligt värde på förvaltningstillgång-
  arna per 31 december
= nettoutfästelse om positiv / nettotill-
  gång om negativ
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 3.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 3. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2006 om 143,1 (128,5) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som marknadsvärdet på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter balansdagen
Händelser efter balansdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Finansiella instrument
Under 2005 implementerades IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall marknadsvärderas.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, Investeringar som innehas till förfall, Lånefordringar och kundfordringar samt Finansiella tillgångar som kan säljas. Finansiella skulder klassificeras i två portföljer: Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet och Lån. Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar och kundfordringar, Investeringar som innehas till förfall och Lån värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet och Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet.
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Det verkliga värdet på obligationer och icke noterade externa aktier framkommer genom att använda marknadspriser eller kvalificerade uppskattningar. Justeringen till verkligt värde är lika med skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde. Effekten av marknadsvärderingen redovisas över resultaträkningen för obligationer och icke noterade externa aktier. Marknadsvärderingen av dessa instrument återspeglas direkt i balansposterna obligationer och icke noterade externa aktier.
Marknadsvärdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, ränteterminer och metallterminer uppskattas baserat på mäklarofferter, offererade marknadspriser på jämförbara kontrakt, justerade genom interpolation där det behövs för skillnader i löptider eller, om
det inte finns några jämförbara kontrakt, på prissättningsmodeller eller -formler med aktuella antaganden. Justeringen till verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadsvärdet för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av marknadsvärderingen redovisas över eget kapital för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och över resultaträkningen först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas marknadsvärderingen direkt i resultaträkningen. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas marknadsvärderingen direkt i resultaträkningen. Marknadsvärderingen av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i balansräkningen.
Koncernen använder ett begränsat antal finansiella instrument för att säkra valutakurser eller räntor, nämligen valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar och ränteterminer. För att visa exponeringen redovisas utestående kontrakt i avsnittet om finansiella risker. Lån tas om möjligt upp i de valutor som matchar den nettoinvestering som finns i respektive valuta.
Innan tillämpningen av IAS 39 värderades finansiella instrument till anskaffningsvärde. Om ett derivat hade använts för att låsa växelkursen som skulle användas för att reglera en kommersiell eller finansiell fordran eller skuld, värderades balansposten till den framtida kursen. Den upplupna räntan för lån redovisades inklusive effekten av ränteswapar. Derivat som täckte prognostiserade flöden rapporterades inte förrän de förföll och detta är det område där effekten av IAS 39 blev mest uppenbar.
Inkomstskatter
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det
skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per balansdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill och vissa andra poster.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader; (b) skattemässiga underskottsavdrag; och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran genom att värderingsavdraget ökas motsvarande.
Varulager
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt ”First-In-First-Out” (FIFO) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset
har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid värderas normalt till verkligt värde. Av det totala reservdelslagret utgör värderingen till verkligt värde en väsentlig del.
Joint ventures
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Hynetics Inc med Hyclone Inc som partner och Alfdex AB med Haldex som partner. Dessa bolag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 Andelar i joint ventures.
Leasing
Leasing redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal.
Uthyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i balansräkningen. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Pågående arbeten
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal. Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas

SID 64


rättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar, med avdrag för omstruktureringsreserver, redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med oändliga ekonomiska livslängder skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
 
Jämförelsestörande poster
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I resultaträkningen redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 6. En redovisning tillsammans med övriga poster i resultaträkningen utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
 
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Den huvudsakliga skillnaden mot tidigare redovisning (1999 och tidigare) har varit redovisningen av förmånsbaserade pensionsförmåner. Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till marknadsvärde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
 
+ Nuvärdet av förmånsbestämda utfästel-
ser per 31 december + ej beaktade aktuariella vinster
- ej beaktade aktuariella förluster
- ej beaktade kostnader avseende tjänst-
  göring under tidigare år
- verkligt värde på förvaltningstillgång-
  arna per 31 december
= nettoutfästelse om positiv / nettotill-
  gång om negativ
 
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 3.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 3. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2006 om 143,1 (128,5) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som marknadsvärdet på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
 
Händelser efter balansdagen
Händelser efter balansdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
 
Finansiella instrument
Under 2005 implementerades IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall marknadsvärderas.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, Investeringar som innehas till förfall, Lånefordringar och kundfordringar samt Finansiella tillgångar som kan säljas. Finansiella skulder klassificeras i två portföljer: Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet och Lån. Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar och kundfordringar, Investeringar som innehas till förfall och Lån värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet och Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet.
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Det verkliga värdet på obligationer och icke noterade externa aktier framkommer genom att använda marknadspriser eller kvalificerade uppskattningar. Justeringen till verkligt värde är lika med skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde. Effekten av marknadsvärderingen redovisas över resultaträkningen för obligationer och icke noterade externa aktier. Marknadsvärderingen av dessa instrument återspeglas direkt i balansposterna obligationer och icke noterade externa aktier.
Marknadsvärdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, ränteterminer och metallterminer uppskattas baserat på mäklarofferter, offererade marknadspriser på jämförbara kontrakt, justerade genom interpolation där det behövs för skillnader i löptider eller, om
 
det inte finns några jämförbara kontrakt, på prissättningsmodeller eller -formler med aktuella antaganden. Justeringen till verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadsvärdet för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av marknadsvärderingen redovisas över eget kapital för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och över resultaträkningen först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas marknadsvärderingen direkt i resultaträkningen. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas marknadsvärderingen direkt i resultaträkningen. Marknadsvärderingen av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i balansräkningen.
Koncernen använder ett begränsat antal finansiella instrument för att säkra valutakurser eller räntor, nämligen valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar och ränteterminer. För att visa exponeringen redovisas utestående kontrakt i avsnittet om finansiella risker. Lån tas om möjligt upp i de valutor som matchar den nettoinvestering som finns i respektive valuta.
Innan tillämpningen av IAS 39 värderades finansiella instrument till anskaffningsvärde. Om ett derivat hade använts för att låsa växelkursen som skulle användas för att reglera en kommersiell eller finansiell fordran eller skuld, värderades balansposten till den framtida kursen. Den upplupna räntan för lån redovisades inklusive effekten av ränteswapar. Derivat som täckte prognostiserade flöden rapporterades inte förrän de förföll och detta är det område där effekten av IAS 39 blev mest uppenbar.
 
Inkomstskatter
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det
 
skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per balansdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill och vissa andra poster.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader; (b) skattemässiga underskottsavdrag; och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran genom att värderingsavdraget ökas motsvarande.
 
Varulager
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt ”First-In-First-Out” (FIFO) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset

Page 65

 
har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid värderas normalt till verkligt värde. Av det totala reservdelslagret utgör värderingen till verkligt värde en väsentlig del.
 
Joint ventures
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Hynetics Inc med Hyclone Inc som partner och Alfdex AB med Haldex som partner. Dessa bolag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 Andelar i joint ventures.
 
Leasing
Leasing redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal.
Uthyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i balansräkningen. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
 
Pågående arbeten
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal. Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas